Ylva Forslund, områdesförvaltare hos Einar Mattsson i Hjulsta och hennes kollegor, arbetar med en aktiv förvaltning och hög närvaro i området för ökad trygghet och trivsel. Just nu är det mycket som sker.
Hyresgästerna kommenterar den stora skillnaden
Nu byts och kompletteras belysningen på loftgångarna i hela Einar Mattssons bestånd i Hjulsta.
– Det kommer att göra en enorm skillnad, det ser vi på de loftgångar som vi åtgärdat. Flera hyresgäster har kommenterat den stora skillnaden, berättar Ylva.
Hela området består av 38 huskroppar och cirka 1200 lägenheter och när arbetet är klart kommer området att ha dubbelt så många armaturer som innan arbetet påbörjades. Samtidigt renoveras källarna, med nya armaturer, ommålning och nya förrådsburar och nyckelbrickssytem i alla låsen.
– Även det är väldigt uppskattat, lägger Kim Norén, förvaltare hos Einar Mattsson i Hjulsta, till.
Sopsortering
Sopsortering infördes i miljöstugorna i somras och nu pågår arbetet med att få det att fungera på ett bra sätt. Istället för åtta kärl för grovavfall finns nu bara ett och resterande kärl är till för att sortera, glas, plast, metall, papper, småelektronik, batterier och ljuskällor.
Det är svårt att nå ut med skriftlig information så nu kommer Einar Mattssons medarbetare att besöka de boende och överlämna ett informationspaket och återvinningskassar.
– Vi kommer då att berätta vad man kan sortera i sitt miljörum och även om vikten av att sortera för klimatet och miljön skull och att vi som hyresvärd fokuserar på detta, säger Kim.
Nu kan man följa upp vad som slängts i vilket kärl genom leverantören Stena Recycling. Man kan också följa upp hur mycket som återvinns till materialåtervinning, energiåtervinning och återanvändning med mera.
– Vi kan dessutom se bland annat hur mycket utsläpp våra sopor genererar i forma av järn, elektronik, farligt avfall med mera, berättar Kim.
Idag är det tydligt att alldeles för mycket slängs i kärlet för grovsopor istället för att sorteras och det ska man nu förändra.
Väktarrapporter visar på åtgärdsbehov
En annan viktig del i trygghetsarbetet är att hantera de väktarrapporter som kommer varje dag. Här rapporteras bland annat skadegörelse, skräp och annat som Einar Mattsson kan åtgärda.
– Väktarrapporterna går bland annat till fastighetsteknikernas arbetsledare som då kan se både vad som behöver göras och återkoppla till väktarna efter åtgärd, berättar Kim.
Rått-strategi
På Einar Mattsson har man också en rått-strategi som bland annat innebär att man har elektroniska råttfällor som Anticimex hanterar. När man har renoverat gårdarna så har man undvikt lågväxande växter intill fastigheten, som annars fungerar som ett skydd för råttorna. Man försöker få bort platser där råttorna trivs och uppmanar de bonde att inte mata fåglar eller slänga skräp på fel platser.
Einar Mattsson har så kallat biokolsmakadam i rabatterna som gör det omöjligt för råttorna att gräva gångar eftersom gruset rasar ner i hålet.
– Tidigare kunde marken se ut som en hålig ost och man kunde se råttor springa i området. Nu ser man knappt några hål eller råttor och hyresgästerna ringer inte längre om råttor, säger Kim.
Ylva lägger till att det även handlar om att få till beteendeförändring. De boende vill vara snälla mot fåglarna och mata dem, men det får man i så fall göra ute i grönområdena och inte i bostadsområdet då det även lockar råttor.
Text: Katarina Magnusson
