Gemensamma problem kräver gemensamma lösningar

Ulf Malm, Fastighetsägare i Järva, Helena Holmberg, BID Gamlestaden och Hjalmar Falck, BID Sofielund svarar på en artikel som är kritisk till BIDs i Dagens Samhälle.

Vi påstår inte att BID:s är en universallösning på sociala problem. Men det finns ett antal samhällsproblem som inte går att hantera utan BID:s.

Forskarna Johan Pries och Niclas Hell argumenterar i ett Perspektiv (DS 33/2019) emot de många BID-inspirerade modeller som används i svenska städer och varnar för en privatisering av den offentliga miljön. Som teoretiskt lagda forskare ibland gör missar de dock en väsentlig detalj i sin verklighetsanalys – stora delar av svenska städer och samhällen ägs och förvaltas redan privat. Och har gjort det sedan urminnes tider.

BID:s är det organisatoriska svaret på ett verkligt problem i stadsmiljön. I en stadsdel kan finnas hundratals fastighetsägare med olika upplåtelseformer. Alla dessa delar ansvaret för utveckling, förvaltning och skötsel av stadsdelen tillsammans med ett flertal kommunala förvaltningar. Detta är ett strukturellt problem, som bara kan hanteras genom uthålliga, strukturella lösningar.

BID är en gemensamt bildad organisation med deltagande och finansiering från fastighetsägarna i ett geografiskt område, från kommun och oftast med olika former av samarbetsstrukturer med övrigt lokalt näringsliv, civilsamhälle, boende med flera. BID betyder ursprungligen Business Improvement District, men förekommer under andra namn världen över och kan ägna sig åt många olika frågeställningar med kopplingar till den plats där man verkar.

Flera mycket konkreta utmaningar med koppling till den geografiska platsen är av typen collective action-problem, det vill säga de ägs av många gemensamt och kommer inte att hanteras utan en gemensam lösning. Exempel på sådana problem är

  • Säkerhet, trygghet och allmänhetens tillgång till den offentliga miljön.
  • Den levande staden, livet mellan husen i en tid då lokal handel är under starkt omställningstryck.
  • Förvaltning av lokaler i gatuplan.
  • Platsutveckling, renhållning, skötsel och förvaltning av den offentliga miljön.
  • Energieffektivisering, grön mobilitet och annan klimatrelaterad omställning.
  • En samlad utvecklingskraft på områdesnivå som i bästa fall leder till ökad investeringsvilja också i områden som marknaden annars väljer bort.
  • Boendeinflytande. Eftersom människors drömmar och önskemål om förändring i den egna lokalmiljön överskrider gränserna på en förvaltningskarta kan också boendeinflytande gärna förvaltas i en organisation som per definition arbetar gränsöverskridande.
  • Finansiering av ett gemensamt utvecklingsarbete.

Internationellt bygger BID:s på lagstiftning. Sådan lagstiftning finns i länder som Tyskland, Nederländerna, Storbritannien, Sydafrika, Kanada och USA, men inte i Sverige. I vårt land har vi istället fått arbeta fram egna BID-inspirerade organisationsformer helt på frivillig grund. Trots detta har resultaten varit tydliga på många håll.

I Sofielund i Malmö regerades gatorna och ett flertal fastigheter av kriminella grupper. Boende fick vara i fred bara så länge de hukade och inte störde gängens verksamhet. Genom omfattande gemensamma insatser av lokala fastighetsägare, polis och kommunala myndigheter har kontroll över gatorna och de flesta enskilda fastigheter kunnat tas tillbaka. Stadsdelen är nu ett område med spirande näringsliv, föreningsliv och omfattande investeringar och förväntas kunna lyftas bort från polisens lista över ”särskilt utsatta områden” inom några år.

Gamlestaden var vid millennieskiftet en förfallen stadsdel, den plats där man sköt på gatorna i Göteborg. I dag är det en plats som människor väljer att flytta till snarare än fly ifrån, en plats för omfattande nybyggnation och lokal utveckling. Effekterna på människors trygghet och trivsel i området är tydliga och mätbara. Det finns organisatoriska förutsättningar på plats för att hantera nya gränsöverskridande problem allt eftersom de uppstår, som exempelvis narkotikahandel.

Järva i Stockholm är landets största sammanhängande utanförskapsområde, där de boende också begränsas i sin livsföring av kriminalitet. Genom samordning från Fastighetsägare i Järva genomför fastighetsägare kunskapsbaserade och systematiska brottsförebyggande insatser och effekterna är tydliga på områdesnivå. Ny statistik visar ett tydligt samband mellan dessa åtgärder och en kraftigt minskad brottslighet samt ökad upplevd trygghet i boendemiljön.

Vi påstår inte att BID:s är en universallösning på sociala problem. Det finns mängder av samhällsproblem som inte hanteras av BID:s över huvud taget. Vi vill trots det hävda att det också finns ett antal samhällsproblem som inte går att hantera utan BID:s.

Men kanske är den allra viktigaste effekten av BID-arbete den samling, entusiasm och arbetsglädje som kanaliseras genom en BID-organisation och fokuseras på ett område som få tidigare har brytt sig om.

Helena Holmberg, BID Gamlestaden, Göteborgs Stad
Ulf Malm, Fastighetsägare i Järva, Stockholm
Hjalmar Falck, BID Sofielund, Malmö Stad

Läs artikeln i Dagens Samhälle